Den svenska detaljhandeln har haft ett rekordstarkt år 2015, men nästa år väntas tillväxten dämpas. Det framgår av HUI Researchs senaste konjunkturrapport.
Tillväxtnivån i årets detaljhandel jämförs med tiden före finanskrisen. En fortsatt lika stark tillväxt är dock inte sannolik för 2016, på grund av mycket starka jämförelsetal och osäkerhet kring bland annat ränte- och skattehöjningar samt bostadsmarknadens utveckling. HUI Research spår att detaljhandeln år 2016 växer med 4,0 procent, att jämföra med prognosen på 5,5 procent för detta år.

Detaljhandeln har visat ett rekordstarkt år, med nivåer vi inte sett sedan före finanskrisen. Hushållen har goda förutsättningar för konsumtion, inte minst tack vare låg ränta och låg inflation. Flera faktorer talar dock emot en fortsatt lika stark utveckling och osäkerhet inför framtiden gör att HUI Research spår en lägre tillväxttakt under 2016.

Några av dessa osäkerhetsfaktorer är ovissheten om bostadsmarknadens utveckling, räntehöjningar och eventuella skattehöjningar samt stigande inflation. Mycket starka jämförelsetal för vissa branscher är också en utmaning. 

Inom dagligvaruhandeln bidrar prisökningar och en ökad befolkning till tillväxten och prognosen ligger på 3,5 procent. I sällanköpsvaruhandeln spås hemmet fortsatt vara i fokus, men ROT-avdragets sänkning, i kombination med stigande priser samt oro för ränte- och skattehöjningar dämpar tillväxten. Prognosen för sällanköpsvaruhandeln sätts till 4,0 procent 2016, alltjämt en förhållandevis hög nivå.

”Detaljhandeln är tillbaka på relativt höga tillväxtnivåer, men det finns flera skäl att vara ödmjuk inför nästa år. Visserligen är hushållen köpstarka, men osäkerhet gällande konsumtionskrympande åtgärder såsom ränte- och skattehöjningar kan göra att hushållen avvaktar”, säger Lena Larsson, VD på HUI Research.

HUI Research skriver att för svensk ekonomi som helhet finns goda förutsättningar för stark tillväxt under 2016. Den snabba befolkningsökningen, föranledd av situationen med flyktingar och asylsökanden, kommer bland annat att sätta tryck på vård, skola och omsorg samt kräva mer bostäder. Den privata konsumtionen kommer att öka, då ett större antal individer ska bo, äta och klä sig. HUI Research sätter därför BNP-prognosen till 3,6 procent 2016. På kort sikt kommer även behovet av arbetskraft att öka, framförallt inom vård, skola och omsorg, vilket innebär att även arbetslösheten kommer att sjunka.

Men det finns också en del orosmoln vid horisonten. Michael Cronholm, analytiker på HUI Research, säger enligt Dagens Handel, att framtida räntehöjningar, amorteringskrav, skakig bostadsmarknad, och ökad offentlig konsumtion, som kommer att kräva skattehöjningar, avdrag som dras ner eller försvinner, är alla orosmoln som kan fördystra den ljusa prognosen. Till det ska läggas att eurokrisen inte är över och att terrorhoten kan kräva sin tribut framöver.

”Svensk ekonomi går som på räls just nu, men flyktingsituationen måste lösas, och det faktum att vi har en svag regering. som kanske inte kan styra utvecklingen. oroar på längre sikt, säger Michael Cronholm enligt Dagens Handel.